Förlängt byråanstånd
Kategori: Nyheter
Företag får stöd baserat på omsättningstapp
Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna presenterar idag ytterligare en åtgärd för att lindra virusutbrottets konsekvenser för jobb och företag i Sverige. Det handlar om ett omställningsstöd på sammanlagt 39 miljarder kronor.
Syftet är att stödet ska göra det möjligt för företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt underlätta för företag att ställa om och anpassa sin verksamhet. Det kan till exempel vara restauranger som behöver sälja en större del av maten som hämtmat, eller taxiverksamhet som kan ställa om till leveranser. Det kan också röra sig om större tillverkningsföretag som ställer om till produktion av exempelvis sjukvårdsmaterial.
Storleken på stödet kommer att bero på hur stort bortfall av omsättningen ett företag har haft och variera mellan 22,5 och 75 procent av företagets fasta kostnader exklusive lönekostnader för mars och april 2020.
För att ta del av stödet krävs att företaget har haft en omsättning på minst 250 000 kronor under det senaste räkenskapsåret och ett omsättningstapp på minst 30 procent. Omsättningstappet beräknas på mars och april 2020 jämfört med samma månader förra året.
Stödet ska kunna beviljas företag och organisationer som har F-skatt och betalas ut genom Skatteverket. Stödet kommer inte betalas ut till företag med hemvist i skatteparadis. Maxbeloppet föreslås vara 150 miljoner kronor per företag.
Finansdepartementets beräkningar visar att uppemot 180 000 företag kan komma att ha rätt till stödet. Den offentligfinansiella effekten beräknas till 39 miljarder kronor under 2020.
Under arbetet med att ta fram förslaget kommer regeringen att föra en dialog med EU-kommissionen. Förslaget kan komma att behöva godkännas av kommissionen ur statsstödssynpunkt. Regeringen kommer att återkomma med mer information om den närmare utformningen av stödet och hur och när man kan ansöka.
Regeringen kommer att överlämna förslaget i en extra ändringsbudget och arbetar för att det ska kunna träda i kraft den 1 juli 2020. Det bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Ersättning för karensavdrag och sjuklönekostnader
Riksdagen har beslutat om att anställda ska kompenseras för ett karensavdrag som arbetsgivaren gjort. Riksdagen har även beslutat att staten tar över hela sjuklöneansvaret för arbetsgivare samt att kravet på läkarintyg vid sjukdom tas bort.
Ersättning för sjuklönekostnader
Arbetsgivare ska ersättas fullt ut för sina sjuklönekostnader för april och maj 2020. Med sjuklönekostnader menas förutom sjuklönen även kostnader för arbetsgivaravgifter. Hanteringen av stödet ska regleras i en regeringsförordning. I förslaget till ny förordning föreslår regeringen att ersättning för sjuklönekostnader ska hanteras inom det befintliga systemet – ersättning för höga sjuklönekostnader – vilket innebär att arbetsgivaren rapporterar sjuklönen i arbetsgivardeklarationen (precis som vanligt).
Karensavdrag för anställda
För att kompensera för karensavdrag som arbetsgivaren har gjort, ska den anställde efter ansökan till Försäkringskassan få sjukpenning för en dag. I förslaget till ny förordning föreslår regeringen att den anställde ska få 700 kr i sjukpenning oavsett karensavdragets storlek.
Karens och sjukpenning för näringsidkare
Enskilda näringsidkare och delägare (människor) i handelsbolag har som huvudregel 7 dagars karens, men 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karens finns också som alternativ. Enskilda näringsidkare och delägare (människor) i handelsbolag ska enligt de nya reglerna få sjukpenning för sjukperiodens första 14 dagar oavsett val av antal karensdagar. I förslaget till ny förordning föreslår regeringen att sjukpenningen ska vara 804 kr/dag.
Läkarintyg och sjuklön
Riksdagen har beslutat att kravet på läkarintyg från och med den åttonde kalenderdagen i sjuklöneperioden tas bort från och med 13 mars 2020. Det innebär att en anställd inte behöver styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare under sjuklöneperioden. Regeringen har rätt att bestämma när regelverket ska upphöra att gälla och de tidigare bestämmelserna om intyg åter träda i kraft.
Läkarintyg och näringsidkare
Motsvarande undantag från krav på läkarintyg som har införts för anställda (se ovan), ska även gälla de som inte omfattas av sjuklön utan i stället får sjukpenning. Det gäller timanställda, egenföretagare och arbetslösa.
Skyldigheten att styrka nedsättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom genom läkarintyg – även för denna grupp – ska gälla först från och med den 14:e dagen efter sjukperiodens första dag.
Nedsättning av socialavgifter
